Märits blogg

Nu är det full fart i samarbetsprojektet för att bistå ISA, Invest in Sweden Agency, i den internationella marknadsföringen av svenska forskningsparker. (ISA = myndigheten för utländska investeringar i Sverige.) Vi är tre som samarbetar i det här pilotprojektet; KI Science Park, IDEON i Lund och Västerås Science Park. Målet är att ISA på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna marknadsföra våra svenska forskningsparker som en intressant miljö för utländska investerare och affärsutvecklare att titta på.
Häromdagen träffades vi för en gemensam workshop för att diskutera hur vi kan hjälpa ISA på bästa vis. Och med vad? Det känns väldigt viktigt att inte missa den här chansen att få ”skicka med” värdefull kunskap och information till tänkbara framtida investerare eller samarbetspartners. Jag ser ISA som en riktig gyllene länk för oss att nå ut i världen! Vi kom ganska snabbt fram till tre huvudområden där vi kan göra insatser. Det är stöd när företag vill etablera sig i en svensk forskningspark, hjälp och kontakter kring medföljande familjer och handfasta insatser vad gäller marknadsföringen från ISA kring vår verksamhet. Det senare kan handla om presentationsmaterial i olika former, informationsträffar och att ställa upp med program och aktiviteter för besökare med planer på etablering. Att helt enkelt skapa ett varmt mottagande – den mänskliga och personliga dimensionen som jag kanske brinner mest för.

Vilken rivstart jag fick efter helgerna och årsskiftet! Bara de senaste dagarna har vi haft besök av Sahlgrenska Science Park och startat ett nytt projekt tillsammans med Ideon och Västerås Science Park.

Stimulerande och intressant, så jag ska bara smälta alla intryck innan jag med hög fart driver processerna vidare. Med våra branschvänner från Göteborg fortsatte vi analysen av vad begreppet forskningspark egentligen innebär och hur organisationen och stödfunktionerna för företagen kan utformas. Många forskningsparker runt om i landet har flera decenniers erfarenhet, medan vi på KI Campus i Solna och Flemingsberg är förhållandevis nystartade. Därför känns det förstås extra bra att få bekräftat att vi är på rätt väg även om vi inte arbetar precis på samma sätt.

Hos oss får företagen ”lagom närhet” genom basservice, samarbetsmöjligheter och framförallt inspiration, nätverk och informella kontakter, medan andra bygger gemensamma laboratorier där forskande entreprenörer mer handfast delar på ytor och utrustning. Det senare passar inte riktigt våra företag. Utbytet med Sahlgrenska ingår i ett samarbetsprojekt som SiSP, Swedish Incubators & Science Parks (www.sisp.se) utformat. De har tagit fram ett svenskt verktyg (en variant av det internationella strategigram som jag tidigare berättat om) för att bedöma vad som karaktäriserar framgångsrika forskningsparker i Sverige. Helt enkelt ett självskattningsverktyg för gemensamt utvecklingsarbete.

Speed-dating i innovationsbranschen – kan det verkligen fungera som en grund för varaktiga kontakter? Ja, det tror jag. Nu har vi testat speed-dating i några omgångar och på lite olika sätt i KI Science Park och jag blir bara mer övertygad om vikten av att erbjuda supersnabba kontaktmöjligheter även i yrkeslivet. På kort tid kan tidspressade studenter, forskare eller innovatörer få inblick i många olika projekt från skilda discipliner utan att för den skull kanske förstå precis hur allt hänger ihop. Ibland räcker det med att bli imponerad och på så vis få en vitamininjektion för de egna tankarna. Input från olika håll sätter fart på kreativiteten och plötsligt finns där en lösning på det egna problemet. Eller ännu bättre – jag hittar precis den samarbetspart eller kontaktperson jag behöver för den pusselbit som saknas i mitt projekt!

I månadsskiftet var jag på ett europeiskt möte för chefer som leder forskningsparker och budskapet var brutalt men nyttigt: Bli mer internationella eller dö!

Och jag håller med. Vi behöver tydligare kontakter med omvärlden och vi måste agera på den globala marknaden. Men vi får inte göra det här för svårt för oss utan utnyttja det nätverk som redan finns. KI Science Park är till exempel medlem av IASP, International Association of Science Parks, och kan via den organisationen etablera direktkontakt med forskningsparker i andra länder.

Många parker förbereder sig för att på ett attraktivt sätt erbjuda sina tjänster för internationella bolag, som i sin tur försöker få ut de nya produkterna så snabbt som möjligt. Det här sättet att arbeta har till och med gett upphov till ett nytt begrepp och kallas ”soft landing”.

En annan trend är att forskningsparker öppnar egna kontor i innovativa miljöer utomlands, till exempel hos en ”syster-park”.  Så har Mjärdevi Science Park i Linköping gjort genom sin inkubator Lead som nu fått ett satellitkontor i San Diego. På det här sättet har de snabbt skaffat sig rätt kontaktnät i Kalifornien och möjliggör för svenska företag att enkelt etablera sig på en ny marknad.

På en tänkvärd debattkväll nyligen slogs jag av hur viktigt det är att komma ihåg något så enkelt som att de bolag som är stora i dag för 10, 20 eller kanske 30 år sedan faktiskt var rätt små. Så små att de säkert mått väl av olika typer av stöd för att påskynda utvecklingen.

Utgångspunkten för kvällen var att Sverige är ett av få OECD-länder som saknar skattestimulanser för FoU-investeringar i företag. Det var Apotekarsocieteten, Sweden Bio, Naturvetarna och Tidningen Kemivärlden som bjudit in politiker, forskare, ekonomer och företagare för att diskutera denna brist och det faktum att Sverige saknar en vision för forskningsintensiva bolag, inte minst inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik.

Vi vet att det finns ett stort behov av innovationer för fortsatt tillväxt. Det handlar både om utveckla produkter och tjänster ur rön från forskningen och att samtidigt bidra till att behålla Sveriges internationella konkurrenskraft. Kapitalförsörjningen är det största hotet mot de innovativa företagen. Samtidigt gynnas företag inom byggsektorn och inom området hushållsnära tjänster av olika former av skattesubventioner. Det är viktigt, men ska forskningsintensiva företag som bygger framtidens näringsliv lämnas helt utanför?

Magnus Persson, partner på HealthCap, sammanfattade på kornet: ”Sveriges kunskaps- och forskningsintensiva tillväxtbolag behöver riktad stimulans för att möjliggöra byggandet av framtidens storföretag. Här ligger vi långt efter våra europeiska konkurrentländer.”

Tillbaka i högt hösttempo kastas jag direkt in i en grundläggande men svår fråga: Hur definieras egentligen en forskningspark? Svaret är varken enkelt eller självklart. Bara i Sverige väljer universitet och högskolor helt olika lösningar för att stimulera innovationer och tillväxt. Vid en internationell jämförelse blir bilden förstås ännu mer komplex.

Utöver den svenska branschorganisationen SiSP, Swedish Incubators & Science Parks (www.sisp.se) tillhör vi i KI Science Park den världsomfattande IASP, International Association of Science Parks (www.iasp.ws). IASP har tagit fram en modell, ett s k strategigram,  för att jämföra och positionera olika forskningsparkers verksamhet. Ligger fokus på lokala eller internationella företag? Närmarknad eller större och vidare perspektiv? Hur mycket kraft läggs på service och nätverkande – och hur viktig är forskningsparken för kunskapsutvecklingen på orten och i regionen?

Ett långsiktigt hållbart eko-system där kunskap sprids, återanvänds och tas upp i nya former – det är vad vi gemensamt håller på att skapa!

Att lotsa till rätt kunskap och kompetens – det framstår allt tydligare som en av de viktigaste uppgifterna för oss i ledningen för KI Science Park.

Det finns mängder av resurser, men hur hittar man allt? Vem vet mest om vad och hur undviker vi att låta företag hos oss upprepa någon annans misstag?

Ett exempel på en förmodligen underutnyttjad resurs är KIs core facilities . Nu finns t o m zebrafisk-faciliteter både i Solna och Flemingsberg och den här verksamheten kan presenteras för fler, t ex genom seminarier. Återkommer med information!

CROs, alltså kontraktslabb, är livsviktiga för de näst intill virtuella företag vi har i forskningsparken. Valet av CRO är så viktigt att det faktiskt kan avgöra om ett läkemedel blir godkänt eller inte. Men hur väljer man, och hur vet man att det är rätt CRO för just mig och den uppgift jag håller på med? Till en början kan man ha hjälp av Tools of Science som administreras av Stockholm Science City. Här finns olika kategorier av resurser samlade, t ex core facilities, utrustning och specifika tekniker.

Många funderingar och viktiga önskemål kring samlade resurser kom upp under de inspirationsluncher jag anordnade tidigare i vår. Tack alla för kloka synpunkter och pepp!

Under april har jag träffat många av företagsledarna som verkar i KI Science Park för s k Inspirationsluncher. Jag bjöd helt enkelt in nyckelpersoner för att få höra vad de vill med sin närvaro i parken, vad de förväntar sig av mig och omgivningen och vad de själva kan och vill bidra med för framtiden.

Om jag fick mycket positiv feed-back på själva lunchidén så har jag nu fått ännu mer inspiration för att jobba vidare. Vi är på rätt spår, känner jag. Samstämmigheten är stor när det gäller uppfattningen att forskningsparkens viktigaste uppgift är att vara bas för nätverkande och informella kontakter.

Det finns naturligtvis massor av kunskap hos våra företag. Det gäller bara att hitta de bästa och effektivaste vägarna till att identifiera den och göra den tillgänglig. Vi diskuterade ett gemensamt forum på nätet, luncher, föreläsningar och något slags mentorskapsprogram där nya företag introduceras och där värdskapet kan rotera. Personliga kontakter och bollplanksträffar där man får veta det man inte visste att man behövde veta – det är självklart det allra bästa. Men innan man kommer så långt i utvecklingen behöver man organisera och schemalägga möjligheter att utbyta kunskap och kontakter.

Vad tycker du skulle fungera bäst?
Kommentera här nedan och kom med tips!

Just hemkommen från Swedish Incubators and Science Parks (SiSPs) årliga konferens – denna gång i Göteborg – är jag taggad på samverkan. www.sisp.se

I västra Sverige verkar samverkan akademi ­– näringsliv verkligen fungera. Den ekonomiska krisen har till och med förenat Göteborg som bildat ett omställningskontor där man gemensamt försöker hjälpa arbetslösa. 49 olika partners (!) samarbetar kring projektet som förlagts till Lindholmen Science Park. Alla tycktes eniga om att en forskningspark utgör en lagom neutral plattform för samverkan. Vilken sympatisk tanke! Där finns starka representanter för akademi, näringsliv och samhälle och just styrkan, och alla viktiga personer som ställt upp i Göteborgsområdet, verkar leda till handling och resultat. Omställningskontor

Även om vi inte kan adoptera Göteborgsandan rakt av kan vi se och lära, och sedan gå vidare och söka andra förebilder, även utanför Sverige. Kanske ta det bästa från många olika håll. Men det är förstås lätt att misslyckas med samverkan också. Prestige, lokalpatriotism, konkurrens när det gäller medel – en problemlista är ingen konst att få ihop.